Vårdskador är skador som orsakas av sjukvård eller omsorg – inte av patientens sjukdom eller grundtillstånd. Det kan handla om allt från felmedicinering och infektioner till utebliven behandling eller bristande bemötande som förvärrar psykiskt mående. Vårdskador kan uppstå i både somatisk och psykiatrisk vård, och de är vanligare än många tror.
Enligt Socialstyrelsen är cirka 8–10 procent av alla patienter som vårdas på sjukhus utsatta för en undvikbar vårdskada. Det innebär tiotusentals skador varje år – trots att de flesta hade kunnat förhindras.
Vad räknas som en vårdskada?
En vårdskada definieras enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) som "lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder vidtagits i samband med vård eller behandling." Skadan kan vara fysisk, psykisk eller social – och både direkt och indirekt.
Exempel på vanliga typer av vårdskador:
-
Felmedicinering – t.ex. att en patient får fel dos, fel preparat eller att läkemedel interagerar negativt.
-
Fördröjd eller utebliven behandling – t.ex. när cancerdiagnos försenas, eller när akuta psykiatriska tillstånd inte tas på allvar.
-
Brister i bemötande – särskilt inom psykiatrin, där bristande respekt, avhumanisering eller skuldpåläggning kan förvärra psykisk ohälsa.
-
Missade uppföljningar eller utredningar – t.ex. när provsvar tappas bort eller remisser aldrig skickas.
-
Skador från tvångsåtgärder eller bristfällig övervakning – t.ex. inom slutenvården vid suicidrisk.
Konkreta exempel på vårdskador
-
En patient med oupptäckt hjärtinfarkt skickas hem från akuten med diagnosen "ångest". Dagen därpå avlider personen i sömnen. Händelsen anmäls till IVO, som konstaterar att EKG inte tolkats korrekt.
-
En ung vuxen med svår depression nekas inläggning efter suicidförsök med motiveringen att "vårdbehovet inte bedöms akut". Dagen efter tar personen sitt liv. Sjukhuset saknade dokumenterade riktlinjer för suicidriskbedömning.
-
En kvinna med ADHD och PTSD nekas sin ordinerade läkemedelsbehandling eftersom urinen visat spår av THC. Trots att patienten är nykter och inte påverkat, avslutas behandlingen. Hon utvecklar svår ångest, sömnproblem och biter sönder tänderna – en fysisk vårdskada direkt orsakad av policybeslut som saknar stöd i riktlinjerna.
-
En äldre man med diabetes får felaktig insulindos vid ett vårdboende. Han får hypoglykemi, faller och bryter höften. Händelsen anmäls som lex Maria, men efter intern granskning uppdagas att personalen saknade utbildning i doshantering.
Varför sker vårdskador?
Orsakerna varierar, men flera faktorer återkommer:
-
Bristande rutiner eller riktlinjer
-
Underbemanning och stress
-
Bristande kompetens eller vidareutbildning
-
Kommunikationsbrister mellan olika vårdgivare
-
Ovilja att ta patienters upplevelser på allvar
Vårdskador är sällan resultat av en enskild individs misstag – oftare beror de på systemfel, organisationskultur eller brist på resurser.
Vad händer efter en vårdskada?
En vårdskada ska alltid dokumenteras, anmälas och följas upp. Patienten har rätt att få information om vad som hänt, och att göra en egen anmälan till:
-
IVO (Inspektionen för vård och omsorg) – för tillsyn och utredning
-
Löf (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) – för att begära ersättning
-
JO (Justitieombudsmannen) – om det handlar om rättsosäkra beslut
Vårdgivare är skyldiga att utreda alla händelser som kan ha lett till en vårdskada, enligt Lex Maria (Patientsäkerhetslagen 3 kap. 5 §). Syftet är att förbättra rutiner – men patienter upplever ofta att deras berättelser ifrågasätts eller avfärdas, särskilt inom psykiatrin.
Slutsats
Vårdskador är inte bara statistik – de är mänskligt lidande som ofta hade kunnat undvikas. En patients skada är en systemets varningssignal. Därför måste vården våga se, erkänna och rätta till sina misstag – annars tappar vi tilliten, tryggheten och i vissa fall även liv.
Källor och referenser
-
Socialstyrelsen – Vårdskador i Sverige: https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/patientsakerhet/
-
Patientsäkerhetslagen (2010:659): https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattning...
-
Lex Maria – Vårdgivares anmälningsskyldighet: https://www.ivo.se/for-vardgivare-och-personal/lex-maria/
-
IVO – Gör en anmälan: https://www.ivo.se/for-privatpersoner/klaga-pa-varden/
-
Löf – Patientförsäkring: https://www.lof.se/
-
Riksrevisionen: Brister i vårdens arbete med att förebygga vårdskador (RiR 2018:13): https://www.riksrevisionen.se/download/18.4ae362aa1...