Varför är ett respektfullt bemötande livsviktigt i vården?

Uppgifter
Skriven av Peter Roosdorp
Kategori: Övrigt
Träffar: 129

Bemötande inom vården handlar inte bara om vänlighet eller artighet – det kan vara skillnaden mellan liv och död. Ett respektfullt och lyhört bemötande är en grundpelare i god vård, men också något många patienter upplever som bristfälligt. I vissa fall leder det till att personer undviker vård, felbedöms eller inte får den hjälp de behöver i tid.

Maktobalansen mellan patient och vårdpersonal

Inom vården finns en tydlig maktobalans. Patienten är i beroendeställning – ofta sårbar, rädd eller i kris. Vårdpersonalen har kunskap, auktoritet och beslutsmakt. Hur denna makt används spelar stor roll. Ett respektfullt bemötande kan skapa trygghet och tillit. Ett respektlöst bemötande kan leda till tystnad, skam eller att patienter inte vågar säga ifrån, trots att något är fel.

När bemötandet brister

Exempel på bristande bemötande:

  • Patienten upplever sig ifrågasatt eller misstrodd.

  • Vårdgivare förminskar symtom eller erfarenheter.

  • Beslut fattas över huvudet på patienten, utan delaktighet.

  • Patienter med psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska diagnoser matas med fördomar.

  • Kroppsspråk, tonfall eller kommentarer får patienten att känna sig obekväm eller ovälkommen.

Sådana situationer kan göra att patienter drar sig undan, inte söker vård igen eller inte vågar berätta allt som är viktigt.

Förtroende påverkar vårdresultat

Studier visar att förtroende för vårdgivaren hänger samman med bättre vårdresultat. Patienter som känner sig lyssnade på följer behandlingar bättre, vågar vara ärliga, söker vård i tid och återkommer vid behov.

Enligt en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys uppger nästan en av fyra patienter att de inte blivit tillräckligt lyssnade på i vården.

Källa: "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?" (Vård- och omsorgsanalys, 2022)
https://www.vardanalys.se/rapporter/vad-tycker-de-aldre-om-aldreomsorgen-2022/

Bemötande och suicidrisk

För personer med psykisk ohälsa kan bemötandet vara avgörande för överlevnad. En patient som försökt ta sitt liv eller lider av självmordstankar behöver trygghet, inte misstro. Om patienten inte känner sig hörd ökar risken att denne inte söker hjälp igen – med potentiellt dödlig utgång.

En svensk studie från 2023 visar att negativa erfarenheter av psykiatrin ofta är en bidragande orsak till att personer med självmordstankar drar sig undan vård.

Källa: "Patienters erfarenheter av vård vid självmordsrisk" (Karolinska Institutet, 2023)
https://ki.se/forskning/patienters-erfarenheter-av-vard-vid-sjalvmordsrisk

Rätten till respekt – lagligt stöd

I Hälso- och sjukvårdslagen står det tydligt att:

“Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.”
(Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30, 5 kap. 1 §)

Det är alltså inte valfritt att bemöta patienter med respekt – det är en lagstadgad skyldighet.

Sammanfattning

  • Ett respektfullt bemötande är centralt för god vård.

  • Bristande bemötande kan leda till vårdskador, utebliven vård eller försämrat mående.

  • Förtroende och trygghet i vården räddar liv – särskilt vid psykisk ohälsa.

  • Vården har både etiskt och juridiskt ansvar att bemöta patienter med respekt.

Så fungerar Lex Maria – när vården måste anmäla sig själva

Uppgifter
Skriven av Peter Roosdorp
Kategori: Övrigt
Träffar: 90

När något allvarligt inträffar inom vården, som lett till eller kunnat leda till en vårdskada, är vårdgivaren skyldig att göra en anmälan enligt det som kallas Lex Maria. Det är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet, men få patienter vet vad det innebär eller hur det fungerar.

Vad är Lex Maria?

Lex Maria är en skyldighet som gäller vårdgivare, inte patienter. Den innebär att vårdgivaren måste anmäla händelser till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) när något allvarligt inträffat eller hade kunnat inträffa. Syftet är att granska händelsen och förhindra att liknande fel upprepas.

Bestämmelsen finns i 3 kap. 5 § i Patientsäkerhetslagen (2010:659).

Exempel på händelser som ska anmälas

  • Felmedicinering med allvarliga konsekvenser

  • Missad diagnos som lett till skada eller dödsfall

  • Självmord efter kontakt med vården

  • Bristande övervakning på sjukhus

  • Patienter som far illa av systemfel i verksamheten

Det räcker inte att något gått fel – det måste också ha lett till (eller kunnat leda till) en allvarlig vårdskada.

Vem gör anmälan?

Det är verksamhetschefen eller motsvarande ansvarig person inom vårdgivaren som gör Lex Maria-anmälan. Det är alltså inte något patienter själva kan initiera direkt, men du har rätt att begära att en sådan utreds eller upprättas.

Kan patienter påverka?

Ja. Om du upplever att en allvarlig vårdskada skett bör du:

  1. Skriftligen begära att händelsen ska utredas som en allvarlig avvikelse.

  2. Fråga om Lex Maria-anmälan har gjorts.

  3. Kontakta patientnämnden om du inte får svar eller blir avvisad.

Om du fortfarande upplever att vårdgivaren inte hanterat situationen korrekt kan du själv göra en egen anmälan till IVO, men den behandlas inte som Lex Maria.

Vad händer efter anmälan?

När en Lex Maria-anmälan skickats in granskar IVO:

  • Vad som hänt

  • Vilka orsaker som ligger bakom

  • Om vårdgivaren vidtagit tillräckliga åtgärder för att förhindra att det upprepas

IVO kan rikta kritik mot vårdgivaren, kräva förbättringar, eller i vissa fall gå vidare med tillsyn.

Varför är det viktigt?

Lex Maria är ett av få sätt vården internt kan hållas ansvarig för systembrister. Det är också en indikator på om en verksamhet tar patientsäkerhet på allvar. När vårdgivare inte Lex Maria-anmäler allvarliga händelser som borde anmälas, bryter de mot lagen – och det riskerar att skada både patienter och förtroendet för vården.

Källor och vidare läsning

Sveriges drogpolitik: En kritisk granskning av konsekvenser och perspektiv

Uppgifter
Skriven av Peter Roosdorp
Kategori: Övrigt
Träffar: 86

Sveriges drogpolitik har länge byggt på en restriktiv linje, där målet varit ett "drogfritt samhälle". I praktiken innebär detta ett kraftigt fokus på kontroll, nolltolerans och avhållsamhet, snarare än skadereducering och individanpassad vård. Intentionen är god – att minska lidande och skydda människor från missbruk – men resultatet har ofta blivit det motsatta för dem som redan befinner sig i en utsatt situation.

Alkohol – den accepterade drogen

Samtidigt som många substanser är förbjudna i Sverige, står alkohol i en unik position som både laglig och socialt accepterad. Detta trots att alkoholen orsakar mest skada av alla droger i Sverige, både vad gäller fysisk hälsa, psykisk ohälsa, våld, trafikolyckor och samhällskostnader. Enligt Folkhälsomyndigheten och WHO är alkohol ett av de mest skadliga ämnena när man väger in både individuell och samhällelig påverkan.

Det är värt att notera "The Drunken Monkey Hypothesis", en teori som föreslår att människans dragning till alkohol kan spåras till evolutionära fördelar. Våra förfäder kunde använda lukten av jäsande frukt för att hitta kaloririk mat, och därmed blev förmågan att metabolisera alkohol en biologisk tillgång. Det innebär dock inte att alkohol är harmlöst i dagens samhälle – tvärtom.

När rädslan styr vården

Den restriktiva synen på droger påverkar inte bara rättsväsendet, utan spiller över även på vården. Många patienter med smärta, ADHD, ångestsyndrom eller andra neuropsykiatriska diagnoser vittnar om att läkare är ovilliga att skriva ut effektiva läkemedel, särskilt de som har potential för missbruk. Denna ovilja kan bottna i rädsla för kritik, granskning, eller rentav rättsliga påföljder.

Konsekvensen är att vissa patienter nekas behandling som de både behöver och har rätt till. Det skapar ett vårdklimat där misstänksamhet ibland går före medicinska behov – och där patientens livskvalitet får betala priset.

Sverige halkar efter

Sverige är idag ett av få länder i EU som fortfarande saknar ett fungerande system för medicinsk cannabis, trots att det finns väldokumenterade fall där sådan behandling varit effektiv för exempelvis kronisk smärta, epilepsi och PTSD. Samtidigt pågår forskning vid bland annat Karolinska Institutet om psykedeliska substanser som psilocybin – den aktiva ingrediensen i så kallade “magiska svampar” – som visar lovande resultat vid behandling av svår depression.

Världen börjar i allt högre grad öppna ögonen för att vissa substanser, rätt använda och under medicinsk kontroll, kan ha ett legitimt och viktigt användningsområde. Flera länder omprövar därför sin drogpolitik – inte för att släppa all kontroll, utan för att kunna erbjuda bättre behandlingar och minska onödigt lidande.

En fråga om balans

Att erkänna alkohol som en drog, och att nyansera synen på andra substanser, innebär inte att man förespråkar fri tillgång eller uppmuntrar bruk. Det handlar om att skapa en mer vetenskapligt grundad, human och effektiv politik – både juridiskt och medicinskt.

Sveriges drogpolitik behöver utvecklas. Det krävs en ärlig diskussion om hur vi ser på substanser, beroende och behandling. En politik som inte bara fokuserar på kontroll, utan också på förståelse, prevention och rehabilitering – där både skador och mänskliga rättigheter tas på allvar.

 

Källor och vidare läsning

Huvudmeny

Logga in

Sök

Artiklar

Besökare

Vi har 115 gäster och 15 medlemmar online